Nu har det börjat komma. Ni vet, arvedelar och hjärtans skri i världen och olika Pär Lagerkvist-former av gemytlig ångest över att inte veta om man förstår sin huvudsakliga sysselsättning som heltidsstudent eller inte. Men bortsett från att priselasticitet, indifferenskurvor och andra uttryck jag aldrig hört talas om tidigare mest ger mig huvudvärk, lyssnar jag på Dolly Parton och mår bra.
I måndags var det kampanj och jag klädde mig i lusekofta och planerade vara fördomsfull och appellera sådana där som lutar åt att rösta på miljöpartiet. Tyvärr träffade jag inte så många miljöpartister, så jag värvade tre moderater istället. Fint, tyckte jag och svettades sönder i min norska framtoning.
Imorgon hoppas jag lyssna på "Sveriges rödgröna framtid". Det låter ju faktiskt jätteroligt, ungefär som "runda fyrkanter", "obefintlig befintlighet" eller "äckliga chokladbitar". Kan ju inte bli annat än en hit för en torsdagskväll. Fruktansvärt mycket mer hit än en onsdagskväll med ekvationer, olikheter och The Utility Function Approach To Consumer Choice toppad med ett stycke huvudvärk.
Men jag tycker fortfarande om kursen. Vi har bara inte connectat ordentligt än. Sedan - sedan - ska jag vara grym på neka. På att näcka. Sjukt roligt och förmodligen varaktigt minst terminen ut.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar